TUT-TUT-TUT-TUT

Denna natt! M:s larm (jour) gick vid ett. Jag blev en seriefigur och satte mig käpprätt upp i sängen. Som vanligt är M mera trög med reaktionen trots att larmet låter som ett brandlarm rakt in i örat. Barnen vaknade i sitt rum och tassade in till mig. Jag låg och försökte koncentrera mig till ett lugnare hjärta och undrade om jag faktiskt skulle kunna dö av chocken en vacker (?) natt. Det återstår ju att se.

Hursomhelst. Barnen i vår säng – det var inte så länge sedan de låg där senast, men ändå kändes det sjukt ovant och jobbigt. Och det var jag nog inte ensam om att tycka. Fyraåringen har legat och slumrat hela natten, verkar det som. Så fort jag vaknade till var hon också vaken. Förutom just nu då. Nu när det börjar bli dags att kliva upp, då sover di som aldrig förr.

Livet, livet. Ännu en liten inblick i mitt mycket rafflande liv.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s