En ledig dag utan fest

Ikväll är det Brandkårsfesten och jag ska inte gå. Det känns hur skumt som helst, eftersom det är typ höjdpunkterna på året (två fester per år). Det har bara varit så mycket på sistone och det väntar en del den här månaden också, så jag tog det mycket vuxna beslutet att strunta i denna fest. Om jag ångrar mig nu? Svar: ja. Men det är inte mycket att göra åt det nu. Mest besviken är jag över att inte få användning för den där klänningen jag tänkte ha än på ett tag. Man har ju stora bekymmer och så.

Istället för att ladda för fest har vi klätt ut barnen och åkt ut på Barnens Hus. Där fick de en varsin påse med överraskningar. Väldigt könsuppdelat med olika färger på påsarna beroende på kön och naturligtvis fotbollskort till killar och gulliga djur-kort till tjejer. Voj voj, suck suck. Sexåringen (pojk) blev lite putt över att lillasyster fick ett halsband när inte han fick det. Ja, vad säger man? ”Men du är ju kille och kan inte ha halsband, förstår du väl?”. Jag fortsätter bli alldeles förvånad över denna könsuppdelning som man envisas med överallt, men jag förstår egentligen inte varför jag blir förvånad. Borde sluta upp med det, för jag blir så trött och less.

I alla fall. Har även klippt håret på tonåringen. Kan ni tänka er att jag – morsan – föredras som frisör för en tonåring? En morsa helt utan frisörsutbildning, bör kanske tilläggas. Jag kan faktiskt inte klippa hår, men jag har ju klippt sonens hår i stort sett hela hans liv. Så det kan jag vid det här laget. Eller kan och kan. Det blir kortare i alla fall. Sedan kan det ju vara så att det är mera bekvämt att bli klippt av sin moder än av en ung pingla man inte känner, när man är tonåring och ungefär allt i hela världen är pinsamt. Men det behöver ju inte jag fokusera så mycket på. Jag kan ju fortsätta tro att han tycker att jag är sån sjukt bra frisör.

Undrar ni hur det går med min träning? Alla ba: nä, faktiskt inte. Men det skiter jag i, jag berättar ändå. Det går bra, tack som frågar. Igår var jag på ett Body Pump-pass och har nu träningsvärk i varenda muskel i hela min kropp. Har till och med träningsvärk i händerna! Jag älskar att ha träningsvärk! Det är nog en av de mest tillfredsställande grejerna som finns. Blir så himla peppad av att känna det onda. Imorse kunde jag inte motså peppen, så jag kastade (nåja) mig ner på golvet och gjorde några armhävningar. På riktigt. Det är inte skryt, det är mer… förundran. Vad är det som händer? Liksom. Pump och Core är mina favoritpass. Jag vill så gärna bli starkare. Det är det som är mitt mål med träningen, förutom att kanske forma till kroppen lite. Mina armar är så svaga så det är pinsamt! Men det håller jag på att ändra på nu. Finemang!

Finemang är det i särklass vanligaste ordet jag säger nuförtiden. ”Finemang”? Jag har ingen aning om varför jag började med det, men nu kan jag inte sluta säga det!

Tydligen kan jag inte sluta berätta ointressanta saker heller, så jag får nog ta mig samman och avsluta detta mastodont inlägg som handlar om cirka ingenting.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s