My name is Unicorn

Det är fredag idag, hörrni! Jag har dock kommit in i ett stim på jobbet så jag känner mig lite lite besviken. Helt knasigt, men sant. Ni vet, när man får undan sånt som har legat i bakhuvudet och ba: ”CAMILLA! CAMILLA! C A M I L L A !”. (Ja, förutom att era grejer kanske inte ropar Camilla. Det vore ju lite märkligt.)

Hursomhelst. Nu gjorde jag en sån där grej som man inte ska göra. Jag satt och tittade på mitt namn i skrift och sa det jättemånga gånger för mig själv. Då börjar det till slut låta som om en pratar ett jättekonstigt språk som en inte fattar någonting av. Och så får en lite ångest och ba: ”Men gud! Är det så där mitt namn låter?!”. För innerst inne har vi alltid en liten tonåring kvar.

I tonåren hade jag på riktigt lite ångest över mitt namn pga här där jag bor uttalas det med betoning på det första stavelsen. Tänk finska (dock inte med fullt så runda L). CA-milla. Inte så där som cirka alla andra i landet uttalar det – ca-MILLA. För om en fick välja en av de två stavelserna i mitt namn skulle en ju helt klart välja den senare, Milla. Ändå har vi valt här där jag bor att fokusera på den inte så fina delen av namnet. Himla dumt. (Fast mitt namn har tre stavelser va? Ca-Mil-La? Men skitsamma, ni fattar vad jag menar ändå.)

Och då tänker ni – jamen, du kan ju ha smeknamnet Milla! Och då är ni ju himla smarta. Men så smarta var inte folk i min omgivning när jag var liten. Jag fick smeknamnet Mellis. Som mellanmål. Jag är ett mellanmål. Ingen lunch. Ingen middag. Utan det där man bara stoppar i sig för att blodsockret är utdöende i kroppen. Tack för det.

S’att ja. Här sitter jag, Camilla 37 år, och deppar ihop över mitt namn. Och jag har inte ens gått in på hur mitt namn låter på engelska. Som att man sväljer något väldigt stort. Typ tungan. Men alltså, heter du också Camilla så är det ju lugnt för din del. För du bor förmodligen inte där jag bor. Dessutom har du säkert fått det fina smeknamnet och slipper vara något man äter. Och när man är utomlands kan man ju hitta på att man heter något annat. Det är ju skitroligt. Att få hitta på vad som helst. Sunshine eller Rainbow eller Unicorn. Fan, att jag aldrig har tänkt på det förut. De ba: ”Hello, what’s your name?” och jag ba: ”My name is Camiglglglglggggggj” *medvetslös* *osmart*

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s