Tyst svacka

Det är lite tyst på den här bloggen nu. Pga orsaker. Kan man säga. Någon skrev om något liknande nyligen, minns inte vem. I alla fall. Jag har en ”alla ogillar visst mig”-period. Jag hamnar i sådana svackor titt som tätt. Då jag blir oerhört trött på de här blickarna jag får och de här kommentarerna jag hör. Människor jag inte ens känner som tydligen vet hur jag är som person, folk som inte kan hantera att någon (dvs. jag i det här fallet) ibland klär sig lite annorlunda eller sminkar sig lite mera än den genomsnittliga invånaren. Jag blir så sjukt T R Ö T T på att vissa verkar kasta en enda blick på mig och sedan drar slutsatser om vem jag är.

Och så blir jag så trött på mig själv för att min första tanke är att jag måste ändra på mig. Att jag måste vara lite tystare, lite mera sansad, se lite ut som alla andra. Den här känslan av att behöva (vilja) anpassa sig efter hur andra tycker att en borde vara. Det evinnerliga behovet att behaga och inte stöta sig med folk. Att vara någon exakt varenda människa på hela jordklotet gillar. Vilket ju inte ens är rimligt. Samtidigt som jag är argare och mera uppgiven och trött på mänskligheten, än någonsin.

Så jag känner inte för att sitta här (och blogga alltså) och antingen vara klämkäck eller seriös. För jag är för medveten om hur folk uppfattar mig. De däringa som inte känner mig eller de däringa som ”känner” mig lite ytligt. Och så vill jag egentligen kräkas på att jag låter det påverka mig, men en är som en är. (Vem fasen var det som skrev om det här alldeles nyligen? Jag känner i alla fall igen mig till 100%)

Men i övrigt är det bra. Mer än bra faktiskt. Om det nu går att få ihop.

4 thoughts on “Tyst svacka

  1. Jag har nosat lite på ämnet men inte alls lika utförligt som du. I alla fall: jag håller med dig till 100 %. Och har så svårt att få ihop att jag tycker det är idiotiskt att bry sig om idioter, med att jag faktiskt bryr mig – är det jag som är idioten då? Bah.

    1. Jamen, det var nog du? Precis min känsla! Om folk stör sig så är det inte personer jag behöver bry mig om pga de tillför nada till mitt liv, ändå bryr jag mig?!

  2. Å jag som tycker du är helt fantastisk som vågar sticka ut bland mängden av den gråa massa som allt för många personer här i vår stad befinner sig i. Jag blir glad av att se personer som du och tycker att du är otroligt inspirerande! Surkartar finns alltid och dem ska man bara strunta i.

    Kram!

    1. Tack, vad roligt att höra!🙂 Jag brukar kunna vara ganska bra på att ignorera blickar och helt enkelt bara strunta i kommentarer, men det är som att det står en upp i halsen till slut. Och då deppar jag ihop några dagar innan jag börjar ignorera igen. Nu är jag tillbaka på banan igen.🙂
      Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s