Möcket synd om mig

Men shit i helskotta, vad sjuk jag blev! Började frysa lite smått på tisdageftermiddagen. En stund senare sa det pang bom tjottafräs och så frös jag mer än jag någonsin har gjort i hela mitt liv. Så där ända in i skelettet, ligga under dubbla täcken med ullig morgonrock och strumpor och ändå frysa häcken av sig. Fortsatte så resten av kvällen och natten.

Trots detta klev jag yrvaket upp när klockan ringde och tänkte göra mig iordning för jobbet. Inne i badrummet insåg jag att ”öh, nä, jobba kanske inte är aktuellt, nej”. Gick ut i köket för att hämta mobilen för att ställa om alarmet åt M (jag är hans personliga väckarklocka i vanliga fall) och vaknar nästa stund på golvet i nämnda rum med ena armen och benet flaxande helt okontrollerat. Jag har aldrig svimmat i hela mitt liv och var ganska rejält skärrad efter det. Fick akut illamående och torrhulkade några gånger, blev ledd in i sovrummet igen av M, slocknade och sov någon timme. Därefter har jag varit sängliggande och knappt orkat ta mig till toaletten.

Så himla märkligt. Ja, den mest rimliga tanken nu är: Ebola. Fast nä, det är inte ebola. Det är heller inte förkylning eftersom jag inte känner några förkylningssymptom whatsoever. Jag har varit till doktorn, vilket är smått otroligt för att vara jag. Går aldrig till doktorn och tycker bara att jag är till besvär när jag är där. Jag vill be om ursäkt och tycker synd om övriga i väntrummet som kanske måste vänta längre pga att jag ska ta upp doktorns tid. Men jallefall, M fick mig att ringa doktorn. Jag var där och tog x antal prover och fick en väldigt grundlig undersökning. Ska tillbaka imorgon för att ta ännu en snabbsänka eftersom sänkan var för hög + att de ska ha fått svar på vissa av proverna som togs idag.

Det här är som det mest främmande någonsin för mig. Jag går inte till doktorn, jag får inte en massa prover tagna och jag är verkligen sämst på att förklara hur jag mår, hur jag har mått, hur länge jag har mått så osv osv. M säger att jag har klagat på ditten och datten och jag sitter som ett frågetecken, ”öh va? har jag?”.

Nåja. Nu har jag fått skriva av mig lite om det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s