Tre punkter

Okej, det här med #blogg100 går verkligen ”skitbra”. Just idag känner jag inte för att lägga ut texten om något utan kan däremot tänka mig att spalta upp några åsikter jag går runt och har.

1. Jag tror inte tiggare blir rika av att tigga. Allra helst inte i små städer som min hemstad. Jag tror heller inte att det är så himla härligt att sitta där på kalla marken och mötas av ”om blickar kunde döda”-blickar eller bara bli behandlad som luft och ingenting.  Jag tror helt enkelt inte att någon väljer att göra det framför att göra något ”vettigt” för att få pengar. Jag tror däremot att dessa människor inte har speciellt många andra val. Eller att det här helt sonika är det minst otrevliga av de valen de har. Kalla mig naiv och blåögd. Jag känner hursomhelst inte att mitt obehag eller mina obekväma känslor är viktigare än deras överlevnad. Mirijam skrev en jäkligt bra krönika om det här, som jag tycker ni ska läsa om ni inte redan har gjort det.

2. Fotbollssupportrar som spårar ur, spårar ur delvis pga den kultur som finns bland fotbollsfans. Man ska älska sitt eget lag och hata sina motståndare. Inte bara inte hålla på, utan man ska hata. Hata hata hata. Någon skrev en kommentar någonstans om att den kulturen ger huliganerna intrycket av att de har alla inom sin supporterklubb bakom sig. Jag tror det är helt sant. Och jag tror också att det enda rätta är att sätta in åtgärder som faktiskt drabbar alla, eftersom våldet potentiellt kan drabba alla. Ta en time out, spela utan åskådare, whatever. Nä, det hindrar inte att huliganer hoppar på folk någon helt annanstans, men det är inte fel att markera och eliminera de tillfällen man faktiskt kan eliminera. Bara för att ett sätt att åtgärda ett problem inte är en universallösning betyder det inte att det är helt verkningslöst. Alternativet verkar dessutom vara att göra… ingenting?

3. Det här inlägget – Vad är du rädd för egentligen? – det borde läsas och begrundas av alla. Exakt alla.

 

Lediga dagar

Men gud vad jag älskar lediga dagar! Allra helst varma lediga dagar. Är nog mycket unik på det viset. Har suttit ute på altanen, lyssnat på radio och småslumrat i solen. Klippt håret (hos frisör, ej själv) och tagit en springtur. Så himla skönt! Avslutar dagen med tacos (som sig bör), en öl, ”tok” (= Americas Funniest Home Videos) och Skavlan. Det är liksom standard på fredagar i detta hem.

Ska vi ta och rannsaka oss litegranna?

Det här att så många människor verkar gå genom livet och aldrig rannsaka sig själv och sina åsikter. Bara lever livet utan att ifrågasätta sig själv och sina övertygelser.

Jag tänker lite på det här med att så många känner sig personligt angripna av feminism eller anti-rasism eller whatever där någon framför en övergripande åsikt. I de allra flesta fall syftar en inte på en specifik person utan på en företeelse eller en struktur i samhället t.ex. Ändå är vissa så envist inställda på att kritiken gäller just dem och intar försvarsställning och slåss med näbbar och klor för att vända på resonemanget. En får ju anta att det beror på att de känner sig träffade. Men istället för att lyssna och ba ”shit, gör jag så? Det kanske inte är helt bra”, så stoppar de fingrarna och i öronen och ba ”men du rå! men du rå!”.

Jag slås regelbundet av insikter om hur snett jag tänker i olika situationer. Eller inte tänker överhuvudtaget. Så det handlar inte om att jag sitter på The One and Only Sanning och vill tala om för alla hur saker och ting ligger till. Att majoriteten tänker snett vad gäller synen på kvinnor, t.ex., det finns ju en anledning till det. Det beror ju i regel inte på att personerna är dumma i huvudet utan att de inte ifrågasätter (än) det de blivit matade med hela livet. Samhället bygger på mannens överlägsenhet över kvinnan och det är något som genomsyrar allt så till den grad att många kvinnor inte ens kan se det själva pga det är det enda en vet. Och det är inte förrän du ifrågasätter det som du börjar se effekterna av det.

Så nästa gång du känner impulsen att börja ”men du rå!”-rapa och känner ett behov av att bemöta belysandet av kvinnoförtryck med påhittat mansförtryck (ja, män missgynnas också av kvinnoförakt och kvinnoförtryck, men mansförtryck är knappast något som genomsyrar vårt samhälle) – ta ett djupt andetag, räkna till tio och så lyssnar du istället. När du har lyssnat kan du försöka rannsaka dig själv och fundera över om du bidrar eller är ”oskyldig”. Är du ”oskyldig” förtjänar du ingen medalj, men däremot kan du ge dig en klapp på axeln pga vettigt av dig att inte bidra.

Vardagsinlägg

Jag (och resten av familjen) har varit ledig(a) idag och passade på att dra till Sönnsvall och bada på Himlabadet. Från kl 10 till ca kl 16 har jag antingen sprungit med megaring i famnen i femtioelva trappor om och om och om igen (och alltså åkt på ringen nedför rutschkana emellanåt) eller legat i strömt vatten och kämpat mig motströms (pga roligare än att flyta medströms). Har även badat utomhus, vilket ju kändes så där lagomt crazy och kul.

Nu känner jag mig helt urlakad och har dessutom vatten kvar i båda öronen som vägrar försvinna. Så fort jag rör huvudet sprakar det. S’imla irriterande.

Längtar efter att få glo på några avsnitt av The Fosters nu. Gillar den fortfarande (ifall någon trodde något annat). Gillar att den tar upp frågor som sällan tas upp i amerikanska tv-serier utan att bli så där klämkäckt och präktigt. Den tar liksom bara upp och belyser. Lyfter fram och berättar, liksom. Låter personer ta plats som aldrig brukar få ta plats utan att det görs till en grej. Tycker jag i alla fall. ”Rolig” grej: sist jag skrev om det icke-jämförde jag det med 7th Heaven och i avsnittet jag såg efter jag skrivit det dök pappan i 7th Heaven upp som en av föräldrarnas pappa. Ja alltså, jag påstod inte att det var roligt-haha, bara ”roligt”.

Joråsatte.

Tre viktiga länkar

Men vad i helvete! Helgerna är tydligen döden för #blogg100 den här svängen. Jag skrev faktiskt ett inlägg i lördags, via mobilen, som WordPress-appen förstörde. På något vis hamnade jag i limbo på en sida som inte gick att gå ifrån. Så ingen publicering och inlägget ligger kvar enbart på mobilen pga finns ingen koppling mellan appen och webb-WP. Så jag blir sur och vägrar undersöka om jag kan publicera inläggshelvetet i efterhand. Alltså, vet att det ligger sparat på appen, orkar bara inte undersöka om appen har behagat sluta krångla.

I alla fall. Igår hade jag ett inlägg i huvudet hela dagen. Som jag tydligen aldrig skrev annat än i huvudet. Överensstämmer inte riktigt med reglerna för #blogg100, antar jag. Men vi fortsätter att lalalalalaBINGO-låtsas som att jag har bloggat exakt varje dag sedan 1/3 och  kör vidare.

Gårdagens inlägg gick ut på att länka till två av de absolut vettigaste och viktigaste inläggen på länge.

Först och främst: Alla hade gömt Anne Frank, men ingen vill hjälpa Mohammed. Om pågående historieskrivning.

”Dessa ungdomar [framtidens ungdomar, Reds. anm.] kommer kanske tänka: ”Nej jag hade minsann inte gått på medias snack om höger- och vänsterextremister när nazisterna knivhögg människor och klottrade ned judiska skolor! Jag hade minsann reagerat på den konservativa våg av inskränkande av aborträtt och hbtq-personers rättigheter som svepte genom världen i mitten av 2010-talet innan det var för sent. Jag hade sagt ifrån när det dåtida rasistiska partiet Sverigedemokraterna, vars själva grundideologi byggde på att dela upp människor efter härkomst och hudfärg, vann mark som ett legitimt parti. Jag hade insett det absurda i att asylsökande människor skickades tillbaka till tortyr och förföljelse fast Sverige på den tiden var ett av Europas mest glesbefolkade land, och sagt emot. Jag hade definitivt kämpat för att välfärdsstaten som fanns i slutet av 1900-talet skulle behållas och byggas ut, för det är ju självklart att folk mår bättre när jämlikheten ökar och det finns sociala skyddsnät. Jag hade minsann varit en av de goda människorna.”

Vidare till: Kulturrasism – den nya rasbiologin.

”Det sägs ofta att ordet rasism används för ofta och att det – som jag tidigare nämnt – blivit inflation på ordet. Jag skulle dock säga att vi är lite för rädda för ordet och framförallt att kunskapen om ordets betydelse behöver öka. Om vi ska kunna förebygga sådant som hände i Tyskland, i Sydafrika eller andra länder som drabbats hårt av rasism så måste vi våga se rasismens olika uttryck. Rasism kommer förmodligen alltid att finnas – men anledningarna till den och formerna av den kommer att förändras med tiden.”
vadbetyderrasismstor5

Nu hittade jag även ett tredje ”inlägg” som är minst lika vettigt och viktigt – Rummets FAQ om rasism mm.

”För det första: låt oss skilja mellan ”rasism” och ”rasistiska fördomar” (på engelska: racial prejudice). Rasistiska fördomar är förutfattade uppfattningar man kan ha kring olika människor utifrån utseende och etnicitet; en svart svensk person kan exempelvis ha rasistiska fördomar om vita svenskar (det vill säga – fördomar som utgår ifrån att det finns en vit ”ras” som uppvisar ett visst beteende). Rasism är däremot ett system som legitimerar rasistiska fördomar, det vill säga ett system som värderar en viss grupp/”ras” över en annan.

Skillnaden mellan rasistiska fördomar och rasism stavas m-a-k-t. När rasistiska fördomar kombineras med en ojämn fördelning av makt och resurser kan man tala om rasism som ett samhälleligt, systemiskt problem.”

Inläggen bör läsas i sin helhet, som ni ju så klart förstår. De är långa, men så jäkla bra.

#selfiesärbäst

Dagens inlägg är givet. Läs detta hos hejblekk om Friends nya anti-mobbingkampanj #Unselfie som lägger skulden på offer istället för mobbare. ”Sluta visa upp er så ska ni se att de slutar”. En fattar inte hur sanslöst ogenomtänkt en kampanj kan vara. För att inte tala om ansvarslös.

20140321-132455.jpg
Ps. Har bloggat detta från mobilen och fattar inte varför det blir ”läs mer”-länk istället för hela inlägget. Orkade inte redigera bilden heller, så som ni ser har jag kopierat blogghens Instabild.

Ps II. Är tydligen lite av en hacker pga lyckades ta bort länken. Mycket nöjd.