Back to life back to reality osv osv

Semestern är slut. Jag sitter i detta nu och äter ett ägg och undrar hur jag ska kunna hålla mig vaken en hel arbetsdag. Men en har ju gjort det förr, om en säger så. Haft semester och gått tillbaka till jobb och inom cirka en timme (eller åtminstone en dag) känns det som om en aldrig haft semester.

Jag har haft en riktigt riktigt bra semester! Vilket möjligtvis kan utläsas av bristen på irriterade, upprörda inlägg. Sista veckan bjöd på finfint väder och vi har varit på badplatsen så många gånger att barnen inte ville åka igår. Det fick de naturligtvis göra ändå. Det är ju inte så att en kan upphöra med semesterfirande en dag för tidigt.

Jamen nämen, då gör vi det här då. Eller ja, jag gör det här. Wish me luck.

Folk på stranden

Sista semesterdagen. Det har blivit dåligt med bloggandet den här sommaren. Har liksom släppt den här bloggen helt. Tills jag stör mig på nåt och känner att jag vill skriva om det.

Just nu stör jag mig dock mest på folks beteende på stränder/badplatser. De som prompt ska tränga ner sig mellan två grupper med folk trots att det finns oceaner av ledig plats. Som bara kommer och kräver all den luft som finns mellan en själv och närmaste granne. Som får en att maka på sig för att återfå en gnutta luft. Som jag har svårt för de personerna! Ser rött och fäller en och annan passiv-aggressiv kommentar.

Och så de där som bara vrålar. Vuxna alltså. ”NEEEJ KALLE! SLÄPP DEN DÄR! JAG SA NEEEEJ, SLÄPP!”. Men gå två steg fram till ungen och prata för i helvete! Sommarens bästa är denna: ”MEN SLUTA SKRIKA! DU KAN JU INTE STÅ OCH SKRIKA BLAND ALLT FOLK, FÖRSTÅR DU VÄL?!”.

Ja, det var väl vad jag hade att komma med idag.

Jag gör Dalarna

Alla på internettet ba: tjoho, vilken härlig sommar vi har! Och jag vill varje gång svara: INTE ÖVERALLT DÅ INTE! För här där jag bor blåser det iskalla vindar exakt varenda dag. Idag t.ex. skiner solen och himlen är klarblå, så det skulle kunna vara skitfint väder. Förutom att man fryser ihjäl om man går ut.

Förra veckan hade M jour så då var vi dessutom rätt låsta (han får vara max åtta minuter från stationen eller snarare han ska kunna ta sig till stationen på max åtta minuter – aningens begränsande). Med bajsvädret från helvetet (okej jag överdriver lite) fanns det inte så mycket att hitta på i närområdet om en säger så. Den här veckan började vi därför med att åka inåt landet och hoppades på lite mindre blåst och lite mera värme. Orsa Björnpark var målet och vi fick både värme och mindre blåst (trots att vi befann oss cirka en miljard meter över havet).

Det är ju lite blandade känslor det där med djurparker. Isbjörnar i ett skogsområde i Sverige liksom? Trivs de verkligen där? De hade visserligen ”sjöar” att bada i och på vintern stora snöhögar att leka i, men ändå. Men vad man än tycker och tänker om det är det riktigt häftigt att få komma så nära djuren även om det naturligtvis inte är att jämföra med hur djuren lever och beter sig i det vilda. De här björnarna var ju helt obrydda om oss människor. Skrikande barn eller annat oljud rörde dem inte i ryggen. De måste ju vara rätt livsfarliga om de skulle kunna rymma liksom. Jag menar, eftersom inget skulle skrämma iväg dem. Å andra sidan kanske de inte skulle känna sig hotade eller trängda av människor heller, vem vet? Och varför funderar jag så mycket över detta?

I alla fall. En mycket mysig dag även om jag som vanligt känner att djurparker nog är mera till för de vuxna än för barnen. Åtminstone mina barn. De rusar på och har liksom inte tid att stå stilla och titta på djuren och läsa/lyssna på information om djuren.

På vägen hem åkte vi till Orsa Camping och tog oss ett dopp. Eller ja, övriga familjemedlemmar tog sig ett dopp och jag ”vaktade” grejerna. Vidare till Mora för lite middag på den exklusiva restaurangen McDonalds och ett besök på ett zoo som låg intill. Barnen var mera fascinerade av fåglarna och mössen därinne än björnarna och tigrarna på Björnparken, kan jag säga. Utom möjligtvis tonåringen då. Sist av allt åkte vi in till Rättvik och gick på den långa bryggan ut till den lilla ön. Jag vet inte ens vad bryggan och ön kallas, men det var himla fint.

Jag har faktiskt aldrig varit i Dalarna, vad jag minns. Men nu i sommar har vi hunnit med både Leksand Sommarland, Orsa Björnpark och lite sightseeing i övrigt i trakterna. Jag skulle kunna bara åka runt i Dalarna utan något specifikt mål och göra det som faller en in längs vägen. Så mycket fint att se.

Utflykt till Leksand Sommarland

Igår var vi i Leksand Sommarland. Vädret var perfekt, barnen var glada EXAKT. HELA. TIDEN. Jag låg mest på en filt som den tråkmåns jag är och M sprang runt och lekte hejvilt med barnen. Jag har blivit så sjukt rädd för allting på äldre dagar. Rutschkanor får min dödsångest att bubbla upp till ytan och hota att kväva mig.

När vi var på Himlabadet i Sundsvall i helgen (vi var på Himlabadet i Sundsvall i helgen, förresten) lurade barnen upp mig i en pytteliten rutschkana som fick mig att se mitt liv i revy medan jag svischade nedför den. Den gick bara rakt ner. Svisch, färdigt. Men det gick så himla fort! När jag kom ner i vattnet fick jag en kallsup pga höll andan när jag åkte och var tvungen att ta ett andetag när jag kom ner. Gick skitbra. Efter mig kom barnen och femåringen ba: ”Mamma, du måste ta emot mig! Jag bottnar inte!” Och jag ba: *kan inte andas* *nästan dör* *måste rädda mitt barn*

Lite av en traumatisk händelse. Så i Leksand låg jag på min trygga filt och lät M ta det större ansvaret för barnen. Vilket ingenstans var honom emot eftersom han var snudd på mera exalterad över alla rutschkanor än vad barnen var. Han åkte till och med Fritt Fall , vilket är en 17 meter lång rutschkana i ca 90 grader (ok, inte riktigt) och den böljande bredvid Fritt Fall (livsfarlig!).

Hursomhelst. Leksand Sommarland får betyg 5 av 5. Bara åk dit! Trots att det var hur mycket folk som helst där var det inte så himla långa köer och väntan. Mycket smidigt ställe,  måste jag säga. Tusen miljarder ställen att lägga sig och bara sola. Vi bytte plats tre gånger bara för att få se lite nya grejer och vara i närheten av där barnen ville vara.

Vi var där från 10 till 18 (dvs. så länge de hade öppet) och efteråt åkte vi in till Leksand och åt på en sportsbar. Alldeles perfekt mat! Sådana där goda sportsbarshamburgare som är sju mil höga och har en skitlång grillpinne genom sig. Och lökringar! Jag trodde inte jag tyckte om lökringar, men gud så gott!

Ja, man kan ju sammanfatta gårdagen som perfekt, verkar det som.

En inre strid

Det känns som att jag har en miljard saker att fixa med och min hjärna och min kropp ba: Lägg aaaaaav, vi har semester!

Ja, fast alltså. Saker händer under semestrar också. Men allt min hjärna vill är att surfa och kolla youtube-videos och kroppen vill ligga på en filt i solen.

Det jag ska göra på riktigt: dammsuga och torka golv. Yay. Så. Semestrigt.

Semesterstress och i-landsproblem

Äntligen! Det regnar! Jag blir alltid lite överstressad på semestern när det är fint väder vareviga dag. Det är ju härligt och så, men man hinner ju inte göra något annat än ligga på stranden och sitta och dricka rosé i gassande kvällssol på altanen. Otroligt jobbigt liksom. Planen idag är att städa undan lite och äntligen få lite ordning i hemmet. Jag hatar när hemmet bara förfaller medan man svischar än hit än dit och bara mellanlandar hemma korta stunder. Ombyten i högar här och där, badhanddukar, strandmadrasser och strandväskor som ligger/står överallt och sprider sand omkring sig, bänkar och diverse andra möbler överfulla av diverse krafs som man inte hinner lägga där det ska ligga pga är på väg någonstans. Sedan kommer en hem på kvällen, barnen somnar efter mycket om och men, medan jag sitter och stirrar på allt stök och inte kan slappna av.

S’atte. Ja. Där har ni läget nu. Lite ordning på torpet och en M som går på semester idag, sedan kan jag andas ut och slappna av.

Just det. Jag var till tandläkaren med femåringen igår. När man är fem år har man inte hunnit vara så där otroligt många gånger till tandläkaren (som man minns), men däremot vet man att det alltid slutar med att man får en leksak. Allra helst om man har ett syskon som är sju som har kommit hem och visat leksaker x antal gånger. Femåringen skötte sig exemplariskt, gapade stort och svarade på alla frågor utan problem. När undersökningen var slut skuttade hon ner från stolen och såg förväntansfull ut. Yay! Nu kommer leksakslådan!

Eller inte. För tandläkaren sa bara ”ja, då var det klart. Hejdå!” och femåringen tassade förvirrat ut från rummet. Mitt hjärta smulades sönder när hon gick därifrån och såg sig så där undrande omkring. ”Men… får jag ingen leksak?” frågade hon mig lite tyst. Klart ungen ska ha en leksak när hon har varit hos tandläkaren! Jag vet egentligen inte varför det är så viktigt, men det är viktigt. Det hör till. Punkt slut. Så vi gick till KappAhl och valde ett halsband med stjärnor. Och jag muttrar lite upprört åt denna bortglömda leksak cirka en gång i kvarten för jag kan känna femåringens besvikelse i hela kroppen varje gång jag tänker på det.

Nåja. Jag ska eventuellt försöka släppa det nu. För femåringens del blev det väl mera vinst än förlust och besvikelser är en del av livet bla bla bla. Jag blir bara irriterad när folk i yrkesroller glömmer/struntar i självklara grejer. Men det är mänskligt att fela osv osv så nu ska jag gå vidare med livet.

Semestrar på

Just ja, varannan dag var det. Kan berätta att jag semestrar för fullt. Denna vecka är knökfull av aktiviteter. Hursomhelst.

Jag har just fått matorgasm. Brukar inte vara speciellt brydd över vad jag äter. Det mesta går i mig och helt ärligt äter jag oftast bara för att slippa vara hungrig. Som ett nödvändigt ont. Utan ontet.

Men i alla fall. Lite färsk pasta med pesto, blandade oliver, marinerade vitlöksklyftor, soltorkade tomater, prosciutto och parmesanost. Plus ett glas vin. Så fantastiskt i sin enkelhet! Och av någon anledning mycket godare på sommaren.

Dagens intressanta information.

Förresten, ordet foundation uttalas inte ”fåndejsjön”. Faondejsjön. Så. Då fick jag det sagt också. Slut på besserwisserdrygheter.

Semesterlektyr

Idag köpte jag två böcker så att jag har nåt att läsa under semestern (eftersom jag tydligen förtränger de där fortfarande olästa böckerna i bokhyllan). Har bara hört positiva ord om dessa, så hä bi no bra.

FYI

Jag har semester. I fem (5!) veckor. Det var väl ungefär bara det jag ville säga nu.

Hejdå.

#everyotherday

Jamen hej hallå, lilla bortglömda blogg. Kom just på att jag gjorde en deal med Elin om att vi skulle försöka blogga varannan dag. Och visst, jag bloggar ju en del men inte här och det var ju själva poängen. S’atte. Nu kör vi. Varannnan dag minst it is.

Jag har tre dagar kvar till semester. Tre. Dagar. Kvar. Vilket inte bara är tjoho tjohej, eftersom det är en hel del som måste göras innan jag semestrar loss. Igår satte jag mig vid mitt skrivbord och ba: *bläddra bläddra* Jag måste skynda mig! *bläddra bläddra* Jag måste skynda mig! *bläddra bläddra*

Vilket ju kanske låter produktivt. Om det inte vore för att bläddra och utropa samma sak om och om och om igen inombords var ganska precis det enda jag gjorde. Tills jag insåg att väldigt lite skulle bli gjort på det viset. En är ju inte född i farstun och så där.

Så man kan ju säga att jag inte riktigt ser fram emot de här närmaste tre dagarna, men att jag ser jäkligt mycket fram emot semester. Vi har inga egentliga planer, förutom att inte kliva upp 5:20. Under fem veckor ska jag inte kliva upp 5:20. Fler semesterplaner än så behöver en ju inte ha.